Pagnie

nej nu orkar jag inte mer. Man blir bara så orolig. Har inte hört ett ljud på 12 dagar nu. Och vad ska man göra? Ja ingenting. Finns inget att göra än att skicka mejl och se om man får svar. Och svar är det dåligt med. Jag vet ju inte hur osäkert det är och vad som händer. Men man kan ju inte låta bli att vara orolig. VArje dag är som ett levande helvete. Går varje dag och undrar vad han gör eller om han ens lever. Antar att det märks i slutet av veckan då han kommer hem. Men det är jobbigt. Ska försöka få tiden att gå fort. Ska umgås med panty och ha roligt. Men varför är det alltid så att sista tiden går så sjukt jävla sakta. De första fyra veckorna har gått fårt. Men nu går det så sakta. Undra om det är för att jag inte hört något kanske? Usch jag vill bara ha hem honom nu och få krama om honom och säga hur mycket jag älskar han. Allt jag ber om.