Pagnie

Okej nu kanske jag är lite dramatisk, men jag vaknade på fel sida idag faktiskt. Det gör väl alla ibland men jag tror nog det beror på att jag är lite smått stressad nu. Nollningen sätter igång nästa vecka. Fler tentor snart ny kurs, obligatoriska föreläsningar och lite annat smått och gott. Men det ska bli kul med en sista nollning nu i alla fall sen så ska jag bara ta det lugnt och inte vara med i styrelsen längre. Så ser läget ut nu i alla fall. Men idag då, bloggen var emot mig och ville absolut inte ändra sig. nu tog jag ju några djupa andetag och lyckade hyffsat ändå som ni kanske märkt. Sen så regnade det när vi skulle ut och gå så det gick inte så bra att ta några fina bilder. Visst regn kan vara vackert men inte blandat med snö. Sen börjar inte gruppträningarna förän vecka 3 så där var det ett till bakslag. Sen fick jag svart på vitt att jag har noll taktkänsla. Jippie. Men nu är det snart sängen som hägrar och i morgon så är det nya friska tag med positiv energi och en massa jävlar anamma.
Som tur är så är det en sak som inte varit emot mig idag, och det är någon som orkar med mig även de dåliga dagarna. Och det är sann kärlek. Någon som älskar en lika mycket även om man är sur och grining. Och det är min underbara man. Jag kanske tjatar om hur bra han är men det är för att han verkligen är det. Han förstår mig och finns här för mig. Helt underbar är han.