30 timmar senare

God kväll alla.
Här är klockan ca 23.30 och jag och Rami har precis kommit tillbaka från våran moonlightwalk.
Resan har gått bra men tröttheten har inte haft något stopp när den kommer. Resan började igår kl 15.50 svensk tid.
först gällde det att flyga till Qatar och där landade vi ca 22. Där fick man vänta och äta lite nuggets innan det var dags för 10 timmar mot tokyo.
Narita international är en väldigt mysig flygplats. Där fick vi sitta eftersom vi landade runt 18 och flyget till Okinawa gick 06.15.
 
På nätterna där så stänger dom flygplatsen men dom som har en orsak att vara där får vara där. Så polisen gick runt och tog allas pass och kollade vilket flygbolag man skulle åka med. Sedan så släckte dom ner heeela flygplatsen och alla började sova. inklusive Rami eftersom jag var den som sov större delen av resan mellan Qatar och Tokyo. Han tog igen detta nu medan jag spelade super mario hela natten.
 
Det roliga med att flyga in i Japan var att alla fick fylla i papper för vad man gjorde där och om man smugglade något och hur mycket pengar man hade med sig.
 
Hur som så gick natten i Tokyo väldigt snabbt och det blev dags att ta sig till Okinawa som är en riktig paradisö som ligger en bra bit nedanför Japan i höjd med Taiwan. Tar tre timmar med flyg. Vid det här laget så hade antalet engelsktalande människor minskat markant och allting sades nu på Japanska.
Men det har trots detta gått väldigt bra. Dels så är Japanerna väldigt trevliga människor, väldigt artiga och hjälpsamma.
Vi flög från Tokyo i ett litet plan, typ som ryan air. Kan säga att jag somnade innan vi hade startat och sov mig igenom starten. Då är jag trött kan jag lova.
 
Jag trodde ärligt talat att det skulle bli krångligt att hitta till hotellet. Men väl på Naha flygplats så lyckades vi hitta en buss och få till en bussbiljett som skulle ta oss den 80 minuter långa resan upp längst kusten.
Hotellet hittade vi och fick även reda på att det fanns en del som pratade engelska där. träffade en trevlig kille från australien som jobbade där och det kändes skönt att få hjälp av någon utan gester.
 
När man åkte från Tokyo mot Okinawa så kände man sig aningen malplacerad. Bara Japaner och sen jag, en blond jävel mitt i allt. och tro mig dom kollar liiite snett på en faktiskt.
Hur vi nu kom på att åka till denna ön vet jag faktiskt inte men det är nog det bästa vi gjort. Inte en turisk i sikte förutom Japanerna och det är ett orört paradis. Helt underbart för en smekmnad.
 
När vi kom fram var det 31 grader i skuggan och strålande sol.
 
 
Qatar internationall                           Narita internationall
  
 
Naha Airport
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
    
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0